American Realist Painter, 1844-1916. Thomas Cowperthwait Eakins (July 25, 1844 ?C June 25, 1916) was a realist painter, photographer, sculptor, and fine arts educator. He is widely acknowledged to be one of the most important artists in American art history. For the length of his professional career, from the early 1870s until his health began to fail some forty years later, Eakins worked exactingly from life, choosing as his subject the people of his hometown of Philadelphia. He painted several hundred portraits, usually of friends, family members, or prominent people in the arts, sciences, medicine, and clergy. Taken en masse, the portraits offer an overview of the intellectual life of Philadelphia in the late 19th and early 20th centuries; individually, they are incisive depictions of thinking persons. As well, Eakins produced a number of large paintings which brought the portrait out of the drawing room and into the offices, streets, parks, rivers, arenas, and surgical amphitheaters of his city. These active outdoor venues allowed him to paint the subject which most inspired him: the nude or lightly clad figure in motion. In the process he could model the forms of the body in full sunlight, and create images of deep space utilizing his studies in perspective. No less important in Eakins' life was his work as a teacher. As an instructor he was a highly influential presence in American art. The difficulties which beset him as an artist seeking to paint the portrait and figure realistically were paralleled and even amplified in his career as an educator, where behavioral and sexual scandals truncated his success and damaged his reputation. Eakins also took a keen interest in the new technologies of motion photography, a field in which he is now seen as an innovator. Eakins was a controversial figure whose work received little by way of official recognition during his lifetime. Since his death, he has been celebrated by American art historians as "the strongest, most profound realist in nineteenth-and early-twentieth-century American art".  Related Paintings of Thomas Eakins :. | Coral Jewelry | Am Klavier | Self portrait | Portrait of Professor Benjamin H Rand | Maud Cook |
Related Artists:
John Brett
John Brett (1831-1902) was an artist associated with the Pre-Raphaelite movement (although is not considered to be a Pre-Raphaelite painter himself), mainly notable for his highly detailed landscapes. Brett was born near Reigate on 8 December 1831, the son of an army vet. In 1851 he began lessons in art with James Duffield Harding, a landscape painter. He also studied with Richard Redgrave. In 1853 he entered the Royal Academy schools, but was more interested in the ideas of John Ruskin and William Holman Hunt, whom he met through his friend the poet Coventry Patmore. Inspired by Hunt's ideal of scientific landscape painting Brett visited Switzerland, where he worked on topographical landscapes and came under the further influence of John William Inchbold.
Nicolaes eliasz
Dutch Baroque Era Painter, ca.1588-1655
georg von rosen
Johan Georg Otto von Rosen, född 13 februari 1843 i Paris, död 1923 i Stockholm, var en svensk konstnär och greve av ätten von Rosen. Han målade i den akademiska stilen, till stor del historiemåleri och porträtt. Han var professor vid Konstakademien 1880-1908 och dess direktör 1881-1887 samt 1893-1899. Som konstakademiens direktör kom han i stark konflikt med den nya generation av konstnärer som krävde reformer av akademiens utbildning och utställningsverksamhet, de så kallade opponenterna. Georg von Rosen föddes i Paris 1843 som son till generalkonsuln greve Adolf Eugene von Rosen (kallad "de svenska järnvägarnas fader") och hans hustru Euphrosyne Rizo-Rangabe. Hans första levnadsår förflöt i Paris, varifrån familjen flydde till Sverige under februarirevolutionen 1848. Han studerade 1855-1861 vid Konstakademien i Stockholm. 1862 besökte Rosen världsutställningen i London där han lärde känna belgaren Henri Leys' arbeten, målningar med scener från medeltiden och renässansen målade i ålderdomlig stil. Dessa verk gjorde ett stort intryck på von Rosen. Han skrev själv Stående hvarje dag i flere timmar, försjunken i åskådandet af dessa om en snart sagdt öfvermänsklig intuition vittnande bilder, som likväl flertalet i den stora hopen med likgiltighet skred förbi, drömde jag mig tillbaka in i en hänsvunnen tid och för mina yttre ögon försvann hela den öfriga utställningen, den omgifvande mängden, ja hela den existerande verlden! Då jag lemnade London, var jag på 14 dagar vorden 300 år äldre. Rosen uppsökte följande året mästaren i Antwerpen och tillbringade en tid i hans umgänge och i hans atelje. Återkommen till Sverige, inspirerad av mötet, målade han Sten Sture d.ä. intåg i Stockholm. Den medeltida stadsmiljön med det noggranna återgivandet av stenläggningen och den närmast osannolika rikedomen på byggnadsdetaljer känns igen från Leys målningar. von Rosen belönades med kunglig medalj för målningen, och blev hyllad och uppskattad av Oscar II på grund av bildspråket, som i hög grad uttryckte den oscarianska epokens ideal. Samma år begav han sig ut på resa och besökte Egypten, Palestina, Syrien, Osmanska riket, Grekland och Ungern där han studerade måleri. 1866 vistades han ett år i Rom och vistades sedan åter hos Leys fram till dennes död 1869. Därefter studerade han i Menchen under Karl Piloty och reste sedan vidare till Italien innan han återkom till Sverige 1871. Efter hemkomsten målade han Erik XIV och Karin Månsdotter. 1872 blev han ledamot av Konstakademien, 1874 blev han vice professor, 1879 kammarherre och 1880 professor i figurteckning och målning. 1881-1887 samt 1893-1899 var han direktör för Akademins läroverk. 1892-1900 var han även ordförande i Nordiska samfundet till bekämpande av det vetenskapliga djurplågeriet, numera Djurens Rätt. Han avled 1923 och förblev ogift under hela sitt liv.